Är det dyrt att äta hälsosamt

Sex av tio svenskar hävdar att de äter idag som de gjorde för ett år sedan, och drygt en fjärdedel tycker att de äter nyttigare. Dessutom hävdar tre av fyra att hälsosamma matvanor är viktiga. Det visar en ny livsmedels - och hälsoundersökning som YouGov gjort på uppdrag av Arla. Men även om många av oss tar upp hälsosamma matvanor och känner att vi äter mer och mer hälsosamt, pekar statistiken i en annan riktning.

Siffror från Folkhälsomyndigheten visar att vi blir tyngre och tyngre. Antalet svenskar som är överviktiga eller feta har ökat stadigt under de senaste decennierna. Förra året var mer än hälften av den vuxna befolkningen i Sverige 51,1 procent överviktiga eller feta, jämfört med 47,3 procent det första året för statistik på Folkhälsomyndigheten. Andelen svenskar med fetma ökar ännu snabbare.

från 11 procent till 16,3 procent visar andra statliga studier att befolkningens matvanor har försämrats de senaste åren. Hur som helst får det mig att undra om vi tittar på vad en hälsosam kost egentligen innebär, säger Victoria Olsson, hållbarhetschef på Arla Sverige. Enligt Victoria Olsson är samtidigt ett brett stöd för sunda matvanor en bra utgångspunkt för förändring.

Att äta hälsosamt är inte alltid lätt.

Men med ett svårt budgetår i backspegeln och en osäker tid framför oss behöver många svenskar tänka om sin ekonomi och göra aktiva val för att hänga med i pengarna. Förra veckan presenterade Livsmedelsverket en ny undersökning som visar att höga livsmedelspriser riskerar att påverka folkhälsan. Vegetabiliska oljor innehåller både enkelomättade och fleromättade fettsyror, till skillnad från smör, kokosnötolja och palmolja, som innehåller mättade fetter.

Mättat fett ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, medan enkelomättade och fleromättade fetter kan minska det. Mättat fett finns också i feta mejeriprodukter som ost med hög fetthalt, grädde och creme fraiche. Men mejeriprodukter innehåller också många näringsämnen som är bra för vår kropp. Därför är det bra att välja magra mejeriprodukter som lätt mjölk och naturlig lätt yoghurt för att minska mättat fettintag utan att hoppa över en bra diet [7].

Detta är något som vi kommer att äta mindre på toppen av matpyramiden, och det finns olika typer av rött kött, snacks och godis i Sagas skafferi. Detta inkluderar också röding och salt [5]. Rött kött innehåller många viktiga näringsämnen, men vi behöver inte äta mycket för att få en anständig mängd av det. Överdriven konsumtion av rött kött kan till och med leda till negativa hälsoeffekter som hjärt-kärlsjukdom och tjocktarmscancer.

Först och främst kan överdriven konsumtion av köttprodukter som korv, kebab, bacon och leverpajer öka dessa risker. RÖDINGPRODUKTER innehåller också ofta mycket salt, vilket i sin tur kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom [7]. Godis, glass, bakverk och söta drycker som läsk, juice och sötade energidrycker innehåller mycket socker och energi, men mycket lite näring i form av vitaminer och mineraler.

Glass och bakverk innehåller också ofta mycket mättade fetter, som, som i feta mejeriprodukter och smör, kan leda till negativa hälsoeffekter [7]. Varför är det bra att äta hälsosamt? Förhindrar matvanor och dieter för alla, både stora och små. Att förbättra matvanor kan ha stor inverkan på både individen och vården. En hälsosam kost har ett antal positiva effekter på hur vi mår.

En varierad och näringsrik kost kan bidra till att minska risken för hjärt-kärlsjukdom med 30-50 procent och förhindra upp till en tredjedel av alla cancerformer och minska risken för typ 2-diabetes och övervikt [10]. Det som är bra är att det vi äter och hur vi äter påverkar vår brunn på flera olika sätt. När vi ger näring åt hälsa och regelbundet får vi vad kroppen behöver, vilket gör att vi klarar oss mer och mår bättre.

En hälsosam kost innebär både att få viktiga näringsämnen och att få energi. Vår kropp måste vara ordentligt energiserad för att fungera korrekt. För lite och för mycket kan leda till allvarliga hälsoproblem både nu och senare i livet. En hälsosam kost hjälper också barn att växa ordentligt. Därför är det viktigt att barn och ungdomar äter olika och regelbundet [3]. Läs mindre, vad säger Livsmedelsverket om förskolematen?

En god och god maträtt främjar matglädje, gemenskap och en trevlig atmosfär.

Är det dyrt att äta hälsosamt?

Dessutom kan disken användas som ett pedagogiskt verktyg. En god och god maträtt ger också spikar och glada barn goda förutsättningar för utveckling, lek och lärande. Hur vi tjänar kostnaden är effektiv och god näring.

Hur kan vi påverka kvaliteten på tillagad och serverad mat? Läs mer om goda måltider i förskolan på cateringens hemsida. Det är viktigt att försöka utan tvång och på ett sätt som väcker nyfikenhet. Utifrån vuxnas roll som förebilder finns det ett stort pedagogiskt värde i att barn och vuxna i förskolan äter av samma mat. Forskning visar att barn uppmuntras att prova mer mat och rätter när de arbetar med sensoriska övningar och att barn som ägnar sig åt Matlagning, mat och provsmakning får en mer positiv inställning till mat.

Läs mer om smakutveckling och matpedagogik på Livsmedelsverkets hemsida. Modellen består av olika delar som kan bidra till att skapa matglädje och hållbar utveckling. Det är bra och trevligt att laga god och hälsosam mat, som uppskattas av besökare, kräver bra råvaror, kunskap och engagemang. Många faktorer påverkar om maten upplevs som god, inte minst möjligheten att välja vad du vill äta, beroende på dina egna preferenser och behov.

Hur mat också presenteras och serveras kan ha stor inverkan. Hur en diner möter mat är inte bara maten på tallriken. Det är helheten som skapar stämningen och är avgörande för upplevelsen av att äta. I förskolan är det mesta ägnat åt närvaro av seglare och vuxna. Näringsrik näringsrik mat som hamnar i magen ger goda förutsättningar för att må bra och aktivt.

Det finns mycket att vinna på att satsa på bra råvaror och professionella kockar med kunskap, engagemang och förmåga att laga god mat som barn gillar. Mat i förskolor och skolor ska ge den energi och näring som barn behöver för att växa, utvecklas och klara av förskolans eller skolans dagar.