Varför finns välfärd

Detta ord används ofta i en snävare mening, som betonar sociala trygghetstjänster som tillhandahålls eller finansieras genom den offentliga sektorn för att garantera befolkningen en viss levnadsstandard och skydd mot sociala risker och problem. När det gäller åtgärder för att uppnå välbefinnande för alla eller strukturer som bidrar till det, talar du också om social trygghet eller sociala skyddsnätverk.

Materiellt välbefinnande avser till exempel ekonomiska resurser, förväntad livslängd och andra "objektiva" indikatorer på välbefinnande, medan mentalt välbefinnande avser subjektiva indikatorer på välbefinnande. Exempel på subjektiva indikatorer på välbefinnande kan vara olika mått på välbefinnande, lycka och livstillfredsställelse. Diskussionen om välbefinnande är ofta relaterad till de svagare i samhället och om att säkerställa en persons välbefinnande i barndomen, sjukdom eller dålig hälsa, arbetslöshet och ålderdom, liksom i begränsade möjligheter eller fattigdom.

Den offentliga sektorns roll [redigera Wiki-text] indikerar att den offentliga sektorn fullt ut kan betraktas som en uppsättning offentliga institutioner som motverkar fattigdom, omfördelar inkomst och välstånd mellan olika delar av befolkningen och mellan olika tider i en persons liv, till exempel, i utbildning, sjukdom, arbetslöshet, förlossning. , hushållsbarn och fördelning av arvsdöd, minska eller avlägsna social sårbarhet och arbeta för att förbättra befolkningens och arbetstagarnas hälsa.

Omfördelningen av inkomst och välstånd kan utformas i form av socialförsäkring som sjukförsäkring, sjukförsäkring, föräldraförsäkring, högt läkemedelsskydd eller arbetslöshetsförsäkring. Dessutom ser libertarianer, som ser ett gemensamt värde i att begränsa statens inverkan på mänsklig frihet till ett minimum, en viss roll för staten i välfärden.

Till exempel, Milton Friedman [3] skriver att efter noggrant övervägande, staten kan genomföra några sådana att det blir svårt för en grupp människor att lyckas. Det saknas sådan forskning, och det kan tyckas konstigt, med tanke på den enorma känslan av tillståndet för universellt välbefinnande på nästan alla områden och i alla avseenden. På detta sätt lägger historisk analys viktig kunskap till politisk historia, liksom vår historiskt framväxande och föränderliga förståelse för det moderna samhället och politiken.

Sådana nyckelbegrepp kan beskrivas som ord med kondenserat språkligt innehåll, en komplex kombination av politiska och sociala sammanhang, erfarenheter och betydelser. De strukturerar frågor och dagordning, liksom hur de definieras, bidrar till att fastställa grunden för planer, reformförslag och lösningar. De vägledande empiriska frågorna handlade om vem som använde begreppen, vilka betydelser aktörerna gav dem och hur innehållets betydelser och innebörd förändrades över tid.

Begreppet välfärdssamhälle brukar innebära att staten försöker bygga ett samhälle med olika trygghetssystem som gör att människor som är sjuka, arbetslösa eller gamla kan få stöd och hjälp av olika inrättningar i samhället.

Den ursprungliga tidsperioden för projektet, Kalifornien, har reducerats till en svensk monografi fram till idag, som sträcker sig till mitten av talet. Mitt svenska kapitel om den engelska antologin, som jag redigerar och är ansvarig för, täcker dock hela perioden fram till idag. Jag menar också, och ännu viktigare, att undersökningen ger ett bra underlag för att förändra de starka tolkningar av svensk politik som präglat den grundläggande samstämmigheten kring politikens innehåll.

Välfärdspolitiken har i grunden utmanats, även under den långa period då socialdemokraterna intog en hegemonisk ställning i svensk politik. Med andra ord har dessa två resultat karaktären av bekräftade utgångspunkter, och tankarna som styrde projektet visade sig vara fruktbara.

Som de tre viktigaste resultaten av projektet vill jag betona: 1 Jag förklarar och analyserar i min undersökning hur betydelsen av välfärdsbegrepp har korsat och överlappar varandra över tid, hur olika politiska aktörer har kunnat aktivera och betona olika aspekter av välfärdens betydelse vid olika tidpunkter. Förståelsen av socialpolitiken blev snart dominerande och omfattade både administrativ och maktpolitik.

Men det var alltid möjligt för olika aktörer att göra en annan accent och därmed ändra konnotationerna. Denna arkeologiska utgrävning av olika historiska termer som var tillgängliga för aktörerna vid olika tidpunkter anser jag nödvändig; ett tillräckligt antal studerade begrepp, politisk användbarhet och historisk variation blir uppenbar.

Detta hände i tal, alltså utan tvekan ett decennium av bildning, och min forskning visar hur konceptuella förändringar och reformer gick hand i hand. Detta är ett betydande och något komplicerat resultat, och det kan ses som ett bevis på den svenska självförsörjningen, som redan kan spåras i talet att Sverige var ledande inom social trygghet. Både meningen och det tidsmässiga, deras aktuella innehåll i det moderna, ser tillbaka och framtiden, förändras med tiden.

Välfärd är en samlande benämning på människors levnadsförhållanden, [1] och avser deras privatekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden, kultur och mycket annat.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att testet har en stark formulering i konstitutionen, vilket återigen visar ett fundamentalt omtvistat koncept. I denna process, som lättast sammanfattas som välfärdsstatens kris under tryck av budgetunderskott och nyliberalism, har konceptets framtida innehåll också förändrats. Bland den intressanta nya forskningen som projektet har skapat är de teoretiska frågorna om staten som ses i dualism rättsstatsprincipen, som etablerades i ett tidigt skede.