Specialpedagogisk rikskonferens

Det var ett år sedan, och han arbetade på en kommunal gymnasium i Göteborg. Det var två elever i en av klasserna som hade en hög frånvaro. Under arbetet med den amerikanska revolutionen bestämde Adam Palmquist av misstag. Han visste att två elever hade spelat ett spel som var på vid den tiden, och han bad dem att jämföra historien i spelet med historien i läroboken.

Således ville han väcka deras intresse och få dem att gå till lektioner igen. Spelifiering har använts under lång tid.

På digitala konferensen Specialpedagogikens dag presenterar Specialpedagogiska institutionens lärare och forskare – och kollegor från andra lärosäten – aktuell forskning under en dag varje år.

Resultat. Eleverna hittade drivkraften i att jämföra innehållet i spelet och läroboken om den amerikanska revolutionen och började sedan komma med fler lektioner. Adam Palmquist fascinerades av studenternas utveckling och började sedan söka på Internet efter dataspel och träning. Det var första gången han stötte på begreppet gamification eller gamification.

Ordet har ingen allmänt accepterad definition, men kort sagt betyder det införandet av komponenter från den analoga eller digitala spelvärlden till företag som inte traditionellt är förknippade med spel. Komponenterna kan bestå av poäng, listor, belöningar, uppgifter och därför namngivna progressionsskalor som visar användarens utveckling, vanligtvis i någon form av termometer.

Spelification är faktiskt inget nytt. Applikationer som Runkeeper, en inlärningsapp som kan mäta avstånd vid start, till exempel start och hjälper till att sätta ett träningsprogram för att uppnå vissa mål och geocache baserat på GPS-baserad Skattjakt, använder spelmoment för att öka deltagandet. LinkedIn professional network har en progressionsskala som visar användarens utveckling mot en färdig profil.

Adam Palmquist har under tre år arbetat på Magelungen Karlungen Karlaskolan för elever i behov av särskilt stöd i Göteborg och använder gamification under hela sina studier för att motivera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller för att tvinga husägare att bryta fysisk isolering och delta i lektioner. Spelpedagogik handlar inte om elever som spelar spel, utan om att använda spelvärldens form och innehåll i klassrummet.

Översikt hur använder Adam Palmquist spelvärldens form och innehåll i undervisningen? Ett exempel är att istället för att planera utbildning i textform använder den en progressionskarta som liknar ett spel, se bilden som skapats för varje lektion. Han kallar det kunskapens träd. Trädet bryts ner och visar kunskapsområdet i olika delar.

Jenny Wilder, Diana Berthén och Daniel Östlund.

På så sätt får eleverna en överblick över var de är i undervisningen: var de har varit, var de är nu och vart de ska. Kunskapsträdet stöds av en kursindikator, som i procent visar vad som återstår och vad som har slutförts, se bilden. Kunskapsträdet gör det lättare att få insikt och överblick. Spelpedagogik kan också innehålla element där eleverna får utföra olika uppgifter som är värda olika stunder.

Adam Palmquist talar om ett specifikt exempel. En titt på kvaliteten i mötet med elever med intellektuella funktionsnedsättningar Mimmi Wamers XX och Diane Bertin, ges i en kunskapsuppgift om elever med intellektuella funktionsnedsättningar - upplevelsen av forskning och utvecklare Linn Johnels, Jenny Rosendahl och Jenny Wilder Multisensoriska, ett pedagogiskt sätt att utbildning för ett pedagogiskt sätt för elever som pratar på Mats " - en möjlighet att göra sin röst hörd-ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar nära lästips från Specialpedagogiska dagen Backman, A. Vänskap, skola, familjeliv: anpassning och färdigheter för barn med Autism.

Medförfattare: Dag Str Xmberg och Klara Wenneborg. Bunar, N. inkludering och skolframgång för nyanlända elever. B xnxrtzell-Szuch, D. Läs-och skrivundervisning baserad på elevernas olika behov. Malmö: Gleerups. Egard, H. tillgänglighet förnekar: förstå otillgänglighet och vardagligt motstånd mot inkludering för personer med funktionsnedsättning.

London: Routledge. Kapitel 9: nya hinder och nya möjligheter - konfrontera språkfel i och runt pandemin. Helldin, R. Specialpedagogik, pluralism och social inkludering i gymnasieskolans verksamhet: om ideologi, teori och praktik i dåtid, nutid och framtid. Lund: Studentlitteratur. Hemmingsson, H. Bas är en bedömning av anpassningar i skolmiljön. Jederlund, U. musik och språk: en bredare syn på barns språkutveckling och lärande.

Stockholm: Lieber.