Varifrån blåser det

Tätheten ökar och blir tyngre än den omgivande luften och dropparna. Högt tryck skapas, varefter luften nedan måste röra sig. Luft tenderar också att ta på sig stora virvlar på grund av Coriolis-effekten, som är den newtonska effekten av tröghet i roterande system och centrifugalkraft. Dessa stora virvlar går i en cirkel runt högtrycket. Över hela världen finns det två stora drivkrafter för stora vindar, atmosfärisk cirkulation, som består i skillnaden i värme mellan ekvatorn och polskillnaden i absorptionen av solenergi, vilket leder till uppåtgående krafter och jordens rotation.

Dessa globala vindar "matar" sedan befintliga vädersystem med kraft. De kan vara mycket starka, särskilt på Neptunus och Saturnus. Tvärtom är det minst Vind i maj och juni.

Med vindriktning menas den riktning varifrån det blåser.

De blåsigaste områdena i Sverige är i genomsnitt regionerna i västra fjällen, västra och södra kusten samt Öland och Gotland. Använd [redigera wikit text]. Vinden har använts med användning under långa perioder, till exempel för torkduk och liknande.

Vind är också en viktig kraftkälla, och vindkraft fångas upp av vindkraftverk. Segling med hjälp av vind sker både på land och på vatten. Man kan också säga att ballongerna styrs av vinden. Vayu-religionen är namnet på den hinduiska vindguden. Dessutom kan deras beteende ändras. Till exempel har tropiska cykloner minskat sin hastighet med cirka tio procent mellan åren, enligt en studie publicerad i tidskriften Nature.

En förklaring är hur klimatförändringarna påverkar styrkan och rörelsemönstren hos så kallade jetströmmar. De blir bara svagare. Flygplanströmmar är smala band av starka vindar i den övre delen av atmosfären som spelar en viktig roll för att forma vårt väder. De fungerar som en slags löpande grupp som flyttar vädersystem runt jorden. Signaturpositionen för den Nordpolära framåtströmmen avgör om det blir kallt eller varmt här.

Bild: Markus Rosenlund jetström, väder. Den globala uppvärmningen har fått polerna att värmas upp snabbare än ekvatorn. Till exempel värms Arktis nu snabbare än i någon annan region. Denna minskade temperaturskillnad mellan polerna och ekvatorn försvagar strömströmmarna. Detta kan i sin tur leda till mer extrema stormar och andra väderhändelser som långa värmeböljor med korallblekning och allvarliga skogsbränder.

Stormar blir långsammare, men farligare. Hur är detta relaterat?

På norra halvklotet blåser det därför moturs (motsols) runt ett lågtryck.

En av de främsta orsakerna långsammare stormar har mer energi, och kasta mer regn där de drar, är att Haven blir varmare. Detta leder till en ökning av avdunstning och följaktligen en ökning av luftfuktigheten. En varmare atmosfär kan också lagra mer fukt. Fuktig varmluft ger mer bränsle för stormar. För att en orkan ska inträffa är det nödvändigt att havsytanstemperaturen är minst 26,5 grader Celsius ner till minst 50 meters djup.

Vattnet i Mexikanska golfen var varmare i sommar än någonsin tidigare i vår tid, ibland med en medeltemperatur på mer än trettio grader. Det är som ett tropiskt stormpulver som laddar sin pistol i hopp om att bli en fullblåst orkan. Stormar uppstår när varm och fuktig luft stiger och kall luft strömmar för att ersätta den. När varm luft stiger svalnar den och fukten i den kondenserar, vilket skapar moln och regn.

Samtidigt orsakar den så kallade Coriolis-kraften, som orsakas av jordens rotation, att luftmassorna börjar rotera. När luft rör sig från ett högtrycksområde till ett lågtrycksområde försöker den följa den rakaste vägen, dvs. en rak linje. Men när jorden roterar under luften följer luften faktiskt en krökt väg. På södra halvklotet roterar stormar också medurs.

I västra Stilla havet kallas de starkaste stormarna tyfoner eller cykloner, medan de kallas orkaner i Atlanten. I Finland är havsvattnet inte så varmt. Betyder det att vi inte har orkaner här? Hittills i norr har havsvatten inte kunnat värma upp tillräckligt under den korta sommaren för att orkaner ska bildas. Det kräver dock 26,5 grader ner, minst 50 meter.

Men det betyder inte att orkankraftiga vindar är helt uteslutna här i norr. Definitionen av orkanstyrka är att den genomsnittliga vindhastigheten överstiger 33 meter per sekund i 10 minuter. Vi har aldrig mätt sådana stormvindar i Finland hittills, men på den norska och svenska västkusten händer det då och då. Det närmaste Finland kom som en orkan, blev en Apeli storm i början av januari, Den genomsnittliga vinden var den starkaste i Bogsk XXR i Kekar, 32,5 meter per sekund.

I princip är det därför mycket möjligt att Finland kommer att uppleva sin första officiella orkan i framtiden, när ett varmare klimat ger mer bränsle för stormar. Hur stark kan en orkan vara?Det finns ett koncept som kallas hypercan eller hypercanes, som teoretiskt kan ha vindhastigheter på upp till kilometer i timmen eller mer meter per sekund.