Verklig innebörd genomsyn

Domen är relativt ny och den har inte beaktats i förhållande till den rättsliga lagens sanna innebörd. Det finns en uppskattad mängd osäkerhet i samband med metoden, vad exakt det betyder och hur provet ska utföras. Detta förhindrar att skattebetalaren kan förutse om det kommer att bli en tentamen och vad resultatet blir. Därför kan det hävdas att det är svårt att förstå hur en sådan metod skulle vara förenlig med lagens regler.

De mindre abstrakta svenskarna dömde vid millennieskiftet HFD till ett antal mål som väckte stor debatt inom ramen för skattelagstiftningens doktrin.

I denna uppsats analyseras HFDs praxis i frågan om rättshandlingars verkliga innebörd med fokus på om de har använt sig av en särskild skatterättslig genomsynsmetod.

Ärendet gällde frågan om hur frågan om civilrätt eller lagen om rättslig lagstiftning skulle bedömas. Det som utlöste debatten var hur HFD kom fram till att avtalen skulle tolkas annorlunda, vilket kom att kallas den verkliga innebörden av rättsakten. Olika röster i debatten uttryckte olika tolkningar av metoden för att bestämma den verkliga innebörden av en rättslig åtgärd.

Vissa hävdade att HFD fastställde det ekonomiska värdet av rättegången som grund för beskattning, så kallad särskild skattelagstiftning, medan andra hävdade att det var en traditionell juridisk metod där HFD blev mer om millennieskiftet ett antal fall som väckte en stor en diskussion inom ramen för skatterättsläran. Vissa hävdade att HFD hade fastställt den ekonomiska betydelsen av stämningen som grund för beskattning, den så kallade insynen i särskild beskattning, medan andra hävdade att det var en traditionell rättslig metod där HFD genomförde en grundlig granskning av fakta och sedan tillämpade lämpliga juridiska rum under omständigheterna.

Efter HFD finns det för kapitalförsäkringsändamål en relativ enighet om HFD utan att använda någon särskild skattemetod, trots detta uppstår fortfarande diskussioner med jämna mellanrum som studeras av HFD. I denna uppsats analyseras praktiken av HFD på frågan om den verkliga betydelsen av juridiska handlingar, med tonvikt på huruvida de använde en särskild skattemetod. Sammantaget är slutsatsen att HFD inte använde en särskild skatterättslig metod där de redogjorde för de ekonomiska konsekvenserna för beskattningen, slutsatsen av uppsatsen är att relevanta rättsregler tillämpas.

Uppsatsen handlar också om HFD Ref 52, ett relativt nytt fall som har förändrat uppfattningen om det finns en särskild metod för skattelagstiftning. Ärendet har inte behandlats i detta sammanhang tidigare, och det finns inget som tyder på att detta har påverkat yttrandet om det finns särskild skattetransparens, utan bygger på den praxis som HFD tidigare har utvecklat om differentierad utdelning.

Rättshandlingarnas verkliga innebörd har under de senaste årtionden blivit väl uppmärksammat.

Dessutom anser vi att det finns tydliga indikationer på att skattemässiga överväganden ibland gäller, så att juridiska transaktioner får en något annan innebörd än vad som är normalt i civilrätten. Huruvida Högsta förvaltningsdomstolen i dessa fall går utöver tolkningen av civilrätten av en rättslig transaktion och skapar betydelsen av skattelagstiftningen, eller om den bara tar hänsyn till civilrättsliga utsläpp, är osäkert.

Den mindre abstrakta Svenska transparensen, den allmänna bedömningen och den verkliga betydelsen är bara några av de begrepp som används i läran för detta kontroversiella fenomen. Många skatteexperter och juridiska experter har länge diskuterat om HFD, utöver Skatteflyktingslagen, tillämpar ett särskilt tillvägagångssätt för att hantera särskilt stötande fall av skatteförfaranden.

Först och främst kan två riktningar särskiljas; Antingen använder HFD en särskild metod för skattelagstiftning för att tolka rättsakter, varigenom domstolen anser hela och tar hänsyn till både civilrätt och de ekonomiska konsekvenserna av transaktioner, liksom skattebetalarens motiv, eller det finns inget stöd. För befintlig större öppenhet är den övergripande bedömningen och den verkliga betydelsen bara några av de begrepp som används i doktrinen för detta kontroversiella fenomen.

Först och främst kan två riktningar särskiljas; Antingen använder HFD en särskild metod för skattelagstiftning för att tolka rättsakter, varigenom domstolen anser hela och tar hänsyn till både civilrätt och de ekonomiska konsekvenserna av transaktioner, liksom skattebetalarens motiv, eller det finns inget stöd. För en befintlig sådan metod, utan domstol, förlitar sig helt på civilrätt i sina beslut.

Vår undersökning visar dock att det kan finnas en väg mellan de två, där HFD verkar vara baserat på civilrätt om att definiera juridiska dokument individuellt, men sedan verkar göra en allmän bedömning av dem som i vissa fall går utöver vad som är möjligt. I detta avseende är det först och främst en omfattande helhetssyn och inte en bedömning av juridiska handlingar som sådana.

Civilrätten kan ses ha relaterade avtal, men skattelagstiftningen kan ifrågasättas om den helhetssyn på HFD är längre fram. När det gäller den faktiska bedömningen av juridiska handlingar utförs en bedömning av objektivt fastställda omständigheter. Objektiva omständigheter beaktas först, men även individuella subjektiva omständigheter, såsom avsikten med det rättsliga sättet, är viktiga för att bestämma vilka juridiska siffror som är lämpliga.